Allmän rösträtt?
År 2018–2021 firas ett viktigt jubileum i Sverige – den allmänna och lika rösträtten fyller hundra år. Så heter det åtminstone i högtidstalen och i den gängse historieskrivningen. Men hur allmän blev egentligen rösträtten?
I själva verket var det så att en rad så kallade rösträttsstreck – diskvalificeringsgrunder från rösträtten som införts i början av 1900-talet eller tidigare – kvarstod efter 1921. Bland de faktorer som under lång tid framöver kunde diskvalificera vuxna svenska medborgare från rösträtt fanns straffpåföljd, omyndigförklaring, konkurs och försörjning av fattigvården. Därtill kom faktorer som än idag påverkar rösträtten, som nationellt medborgarskap och ålder. Det har även funnits praktiska rösträttsbegränsningar, som särskilt hindrat etniska minoriteter som romer, resande och samer från att rösta.
Kampen för en allmän rösträtt var alltså inte avslutad 1921. Detta faktum bildade utgångspunkten för det fyraåriga VR-finansierade projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” som genomfördes under åren 2018-2022.
Syftet med vårt projekt var, för det första, att granska fortsatta strider om, och förändringar av, rösträtten efter det ”demokratiska genombrottet” för hundra år sedan, och därmed ge nya och utmanande perspektiv på demokratiseringsprocessen. Genom detta syftade projektet också till att kasta nytt ljus över det moderna medborgarskapets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella gränser, över den politiska inkluderingens och exkluderingens mekanismer och praktiker, samt över demokratin som styrelseform och historisk process.
Mer om projektet här.
